Sea World

Shamu show

Inte lika häftigt som klätterborgen, men ok

Dag nummer två tillbringade vi på Sea World. Är det något amerikanarna kan, så är det att göra storslagna shower. Själva framförandet byggs upp av en dramatisk symfoniorkestermusik med pukor och fanfarer och en djup berättarröst som guidar åskådaren igenom med en we-are-the-world story. Det fick vi smaka på när vi kollade på delfinshowen och, inte minst, deras Shamu-show (späckhuggare). Fantastiskt snyggt och imponerande! Frågar man Esther tyckte hon nog dock klätterbygget, med nät, rör att krypa i och ruschkanor, var det häftigaste. Det var fullt ös på henne och svårt för mamma och pappa att hela tiden hålla koll på var hon var i det stora klätterparadiset.

I torsdags fick vi vår husbil och kunde direkt se att det var ett klart lyft jämfört med den vi hade i Nya Zealand. Efter att ha fått klart för mig hur man lossade på handbromsen och hur automatväxeln fungerade var det bara att tuta och köra. På vägen till Sebastian Inlet State Park stannade vi till på ett McDonalds Play och Esther fann snabbt en kompis som hon ville leka med. Att den ena inte förstod vad den andra sa spelade inte någon som helst roll. Lek är ett universellt språk!

På fredagen fortsatte vi färden söderut med soligt och fint väder. På vägen stannade vi till på Walmart som har ett sortiment som överträffar det mesta. Esther och Thea charmar och väcker leende. Amerikanarna är väldigt snabba med att ge komplimanger och stannar gärna till för att jollra lite med Thea. Väl framme på ännu en State Park blev det grillat med jordgubbar till efterrätt. Kvällen avnjöts med stillheten som gäst och ljudet av två små flickor som sov tungt.